Alliansens budget för Stockholms läns landsting 2017

I dag har Alliansens gruppledare presenterat budget för 2017. Som enda landsting i Sverige presenterar vi den elfte budgeten i rad som är i balans. Skatten hålls oförändrad, sjukvården och kollektivtrafiken tillskjuts 3,2 miljarder kronor respektive 568 miljoner kronor mer än i föregående års budget. SL:s 30-dagarskort höjs med 40 kronor till motsvarande 830 kr från den 1 januari 2017. Läs mer


Stor satsning på vården av barn med cancer

Vården av barn med cancer förstärks vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, vilket var ett viktigt vallöfte från Kristdemokraterna. Med 32 miljoner kronor mer ska antalet vårdplatser öka med 57 procent och vården ske mer integrerat.

Läs mer


Viktiga synpunkter gör att Ekeröbussar räddas

Kollektivtrafiken ska vara bra i hela Stockholms län, löd Alliansens principbeslut i september. Efter att viktiga synpunkter kommit in kommer 34 busslinjer på landsbygden att undgå att påverkas av besparingar. Åtta av de busslinjer som inte påverkas av förändringarna rör Ekerö, där Kristdemokraternas företrädare har varit starkt engagerade i frågan.

Christina Blom Andersson (KD)– Protesterna från oss lokala politiker och engagerade medborgare har gett resultat. För oss är det självklart att alla som bor i Ekerö kommun ska kunna ha ett tillräckligt bra utbud av SL-trafiken. Vi kommer att fortsätta arbeta för att bygga ut kollektivtrafiken samtidigt som vi tar ansvar för en ekonomi i balans, säger Christina Blom Andersson, som sitter i landstingets trafiknämnd och är ordförande för Kristdemokraterna i Ekerö.

Under fredagen beställde trafikförvaltningen den busstrafik som börjar gälla den 11 januari 2016. Utbudet i busstrafiken anpassas till det budgethål som skapades när Alliansens förslag till ökade intäkter för SL röstades ner av S, MP, V och SD.

– Jag är glad att vi har kunnat påverka trafikförvaltningen så att människor på landsbygden fortfarande kan åka buss till skolan, arbetet eller andra platser för att få ihop sitt livspussel. Det ska vara möjligt att bo och leva i alla delar av vår kommun, säger Sivert Åkerljung (KD), gruppledare i Ekerö kommun.

 

Här finns trafikförvaltningens hela lista över busslinjer i Ekerö, Upplands-Bro, Norrtälje, Vallentuna, Södertälje med mera som inte längre påverkas >>

 


Ella Bohlin: Därför vill jag att sjuksköterskor kommer tillbaka

Häromdagen vädjade jag i en intervju i Svenska Dagbladet till sjuksköterskor att komma tillbaka till vården eftersom den är en framtidsbransch. Jag och mina kollegor i landstingspolitiken tänker agera kraftfullt för att arbetsmiljön ska bli bättre och bristen på personal lösas.

Barnakuten i Huddinge stänger nattetid som en del av Karolinska Universitetssjukhusets arbete med att hantera personalbristen. De mest akuta fallen tas fortfarande emot i Huddinge men andra hänvisas under vissa timmar på dygnet till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Det här är inte bra. Vården har länge haft bristyrken men i dag är situationen värre än tidigare. Ett stort antal har slutat arbeta inom vården och gått till andra branscher, arbetar utomlands eller har gått i pension. Andra har gått ner i tid för att de inte orkar. Jag möter många medarbetare inom vården som vittnar om arbetsvillkor och arbetsmiljö som skulle vara otänkbar i andra branscher.

Min vädjan till vårdpersonal att komma tillbaka är ett rop på hjälp i en svår situation som jag, Kristdemokraterna och Alliansen kommer att fokusera arbeta för att lösa. Det handlar om att se över lönenivåerna, förbättra arbetsmiljön och effektivisera processerna med att godkänna utländsk vårdpersonal. Vi kommer att fortsätta sätta patienterna i fokus, men vi vet att vi måste lösa situationen med för hög stress och för låg bemanning för att vården ska bli så bra som möjligt.

Samtidigt vill jag vara öppen och ärlig med att arbetet för en ansvarsfull ekonomi måste få fortsätta samt att lönen sätts av fria parter på arbetsmarknaden. Problemet med Karolinska Universitetssjukhuset har varit att kostnaderna för vården har ökat betydligt snabbare än den vård som har getts. Det är en ohållbar utveckling på lång sikt. Vi måste kunna ha en god ekonomisk hushållning samtidigt som patienterna får bästa möjliga vård och personalen har goda arbetsvillkor.

Att vädja till sjuksköterskor att komma tillbaka är inte att skjuta ifrån mig ansvaret. Jag har engagerat mig i sjukvårdspolitiken för att vården ska ha tillräckliga resurser med god bemanning och vård i världsklass för alla invånare i Stockholms län. Det är inget jag kommer att klara av ensam, men jag ser ett stort engagemang hos mina Allianskollegor. Det finns hopp för hälso- och sjukvården i Stockholm.

Ella Bohlin (KD)
Barn- och äldrelandstingsråd

 

Några av de åtgärder Alliansen i Stockholms läns landsting i dag gör för att förbättra personalsituationen:
* Tar fram en kompetensförsörjningsstrategi
* Finansierar specialistutbildning för sjuksköterskor inom till exempel barn, operation och intensivvård
* Köper andra uppdragsutbildningar för sjuksköterskor vid Karolinska Institutet
* Satsar på särskilda lönepotter för bland annat barnmorskor med 1 500 kronor i månaden


Alliansen beslutade om extern granskning av Nya Karolinska Solna

PRESSMEDDELANDE
Alliansen i Stockholms läns landsting
den 1 september 2015

I dag tisdag tog landstingsstyrelsen beslut om att genomföra en extern utvärdering av NKS-projektet. Detta är ett sätt att skapa ytterligare perspektiv på projektet vad gäller parternas åtaganden enligt OPS-avtalet samt kostnadskontrollen för att på ett ansvarsfullt sätt vända på alla stenar och inhämta så mycket information som möjligt om hela processen.

Ella Bohlin (KD)– Ett så stort projekt som Nya Karolinska motiverar att vi löpande utvärderar och diskuterar hur vi bäst investerar för framtidens hälso- och sjukvård. Sjukhuset har över tid justerats och kompletterats med syftet att stockholmarna ska få ett högteknologiskt universitetssjukhus i världsklass, men det är också viktigt att våra gemensamma resurser används på mest effektiva sätt, säger Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd.

– Jag tycker det är viktigt att addera ytterligare en grundlig utvärdering utöver den revision som redan görs av landstingets revisorer för att vara så transparanta som möjligt. Men det ska inte hastas fram som Socialdemokraterna har velat utan göras på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Som ytterligare ett led i detta bjöd jag också i förra veckan in alla partiernas gruppledare till ett besök på NKS så vi kunde diskutera hela NKS-projektet gemensamt, säger Torbjörn Rosdahl (M), finanslandstingsråd.

– Nya Karolinska är ett av Sveriges absolut största byggprojekt, och samtidigt den största och enskilt viktigaste strategiska investeringen i framtidens hälso- och sjukvård. Det ska bli vårt världsledande universitetssjukhus. Självklart är ett sådant projekt både viktigt och intressant att granska för lärdomar ur olika perspektiv, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (FP).

– Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset är av stor betydelse för Stockholmsregionens tillväxt och vi har en väldigt hög ambitionsnivå i NKS-projektet. Vi ska komma ihåg att det är svårt att säkerställa att man får rätt pris i upphandlingar, dessutom är de höga byggkostnaderna i Sverige generellt ett problem för regionens tillväxt. Därför är det viktigt att prestigelöst granska och lära. Jag känner mig säker att NKS i eftervärldens ögon kommer att ses som en viktig investering för Stockholmsregionen, säger Gustav Hemming (C), regionplaneringslandstingsråd.

 

För mer information:
Roksana Parsan
pressekreterare (KD)
070-737 45 16


Därför kan stockholmarna vara stolta över Nya Karolinska

Den senaste tiden har Nya Karolinska Solna blivit föremål för olika uppgifter i medierna. I dag skriver Ella Bohlin (KD) och de andra gruppledarna i Alliansen i Stockholms läns landsting i Svenska Dagbladet om utformningen, kostnaderna, uppdraget och varför stockholmarna kan vara stolta över sitt toppmoderna sjukhus.

Så här skriver Alliansen i debattartikeln:

I Solna byggs ett av världens främsta universitetssjukhus, för världsledande forskning och högspecialiserad sjukvård i världsklass. Sveriges största och viktigaste offentliga investering är något som vi är mycket stolta över. Givetvis ska Nya Karolinska Solna (NKS) också granskas men det är olyckligt att det finns en del missförstånd, som förts fram bland annat i denna tidning.

Att bygga, utrusta och driva NKS kostar mycket pengar. Denna stora investering är ett med­vetet val som samtliga partier i landstingsfullmäktige gemen­samt har beslutat om.

NKS byggs för att vara både dagens och fram­tidens sjukhus – med stor flexibilitet i att ändra loka­lerna och sjukvården. Det byggs för att bli världens miljövänligaste sjukhus – både under byggnationen och den framtida driften. Och det byggs för att möjliggöra en modern, patientcentrerad sjukvård för de svårast sjuka. Att våga satsa på ett sjukhus som blir ledande på flera områden kommer att löna sig, och på lång sikt kommer NKS att öka effek­tiviseringen, miljöarbetet och patientsäkerheten inom vården i Stockholmsregionen.

Viktigt att poängtera är att NKS inte kommer att bli dyrare än planerat. OPS-avtalet som samtliga leda­möter i fullmäktige röstade igenom i juni 2010 följs. Det har tydligt framgått att tilläggsavtal kommer att tecknas bland annat för sjukhusapotek, laborato­rium och medicinsk och teknisk utrustning. Annars hade alla dessa funktioner varit omoderna redan när sjuk­huset invigs. Tilläggsavtal avser också fler byggnader, bland annat 80 fler vårdplatser och en upp­rustning av Astrid Lindgrens barnsjukhus. Den ursprung­liga byggkostnaden, 14,5 miljarder, gäller alltjämt för den byggnation som avsågs. Upphandlingen och avtalet bakom bygget kan och bör utvärderas, men det är samtidigt viktigt att skilja på detta och de beställningar av ytterligare byggnader och teknisk utrustning som har gjorts utanför det ursprung­liga avtalet. Investeringar som innebär utökade möjligheter att bedriva vård och naturligtvis har beslutats i öppenhet. OPS-avtalet ger oss en säker­het i kostnaden både för att bygga sjukhuset, och sedan driva det fram till 2040.

NKS kommer att få något färre vårdplatser än dagens Karolinska Solna. Det har också varit avsikten från början med det högspecialiserade upp­draget, för de allra svårast och mest akut sjuka. Här ska människor som är svårt sjuka i cancer eller som flugits in med ambulanshelikopter efter allvarliga trafikolyckor få den hjälp de behöver för att över­leva.

NKS innehåller bara enkelrum. Det är den lösning som är säkrast för patienterna och bäst skyddar deras integritet. Enkelrum minskar riskerna för smittspridning – som i dag är en av de vanligaste vårdskadorna i landet – samt bidrar till en bättre arbetsmiljö för personalen. Att minska smittrisken är också bra ur en ekonomisk synvinkel, eftersom det leder till snabbare tillfrisknande för patienterna och färre vårdtillfällen som inte behövs. Det är särskilt angeläget i en tid när livsfarlig antibiotika­resistens breder ut sig runt om i världen.

Vårdplatserna i Stockholms län kommer inte att bli färre. Stora investeringar görs på våra akutsjukhus som Danderyd och Södersjukhuset, och på mindre sjukhus som Sollentuna, Dalens och Sabbatsbergs sjukhus. Det gör att vi, till 2018, kommer att ha fler vårdplatser i länet än vad vi har haft tidigare. Med nya, säkra och effektiva behandlings­metoder kan patienter som behöver en gråstarrs­operation eller höftledskirurgi få vård utanför de stora sjukhusen och ofta gå hem samma dag eller inom några dagar. De flesta nya vårdplatserna är till för våra äldre i geriatriken.

NKS upphandlades inte utan konkurrens, utan enligt lagen om offentlig upphandling. Ett enigt landstingsfullmäktige beslutade om att ge upp­draget till Skanska, som har såväl mångårig som internationell erfarenhet av att bygga sjukhus. ­Budet vi fick av Skanska motsvarade de högt ställda kriterier vi har för NKS.

Jämförelser med andra sjukhusbyggen ska givetvis göras. De sjukhus i Hamburg som uppmärksammats är intressanta med sina låga byggkostnader – men har helt andra uppdrag och är betydligt ­mindre än NKS. Bara NKS tekniska utrustning kostar betydligt mer än ett av Hamburg-sjukhusen. Det finns först och främst relevanta frågor att ställa kring byggkostnaderna i Sverige som i sig är ett stort problem för hela Stockholmsregionen och vi efterlyser fler initiativ från regering och riksdag för att stärka konkurrens och sänka byggpriser. Men vi vill också se på fler jämförelseobjekt för att få en god grund att utvärdera NKS-projektet. Förutom det så ska vi också utvärdera och göra en oberoende revision av hela byggprojektet. Jämförelser med världens lyxigaste hotell och höghus, som före­kommit, är dock knappast seriösa – särskilt inte om de byggs av lågavlönade gästarbetare med usla villkor. NKS är inget lyxhotell utan något ännu mer påkostat – för att rädda liv.

Vi diskuterar gärna NKS, som också kommer att bli föremål för en oberoende extern utvärdering. Vi ställer oss oförstående till att vi inte skulle vara tillgängliga för frågor från medier och medborgare. Bara under det senaste halvåret har vi tillsammans berättat om NKS i olika medier vid minst ett 20-tal tillfällen. Slutligen vill vi även framföra vår oro ­inför att diskussionerna kring NKS hittills ofta har handlat om byggnader och betong – och inte om att bana väg för en modern vård som både räddar liv och är effektivare. Det är för stockholmarnas skull som vi ser till att sjukvården i länet byggs ut. Totalt investerar vi 42 miljarder, och det är det värt, för varenda stockholmare förtjänar att få rätt vård i tid.

TORBJÖRN ROSDAHL (M)
finanslandstingsråd

ANNA STARBRINK (FP)
hälso- och sjukvårdslandstingsråd

ELLA BOHLIN (KD)
barn- och äldrelandstingsråd

GUSTAV HEMMING (C)
miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd


Karl Henriksson efter omröstningen om SL-kortet: Ändra lagen!

Pressmeddelande
18 juni 2015

Ändra kommunallagen så att det inte går att öka utgifterna eller minska intäkterna utan att ta ansvar för helheten. Det föreslår kristdemokraten Karl Henriksson, gruppledare i trafiknämnden, efter turerna kring när Alliansens föreslagna höjning av SL-taxan röstades ner.

– Det rimliga vore att kommunallagen ändrades så att kommuners och landstings budgetar kan tas med ett klubbslag, som riksdagen gör. Priset på SL-kortet är bara det senaste exemplet på när minoritetsstyren blir nedröstade utan att oppositionspartierna samtidigt fattar beslut om finansieringen, säger Karl Henriksson.

Landstingsfullmäktige sade i tisdags och onsdags nej till att höja priset på SL-taxan och Waxholmsbolagets biljetter eftersom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna gick ihop och röstade emot Alliansen. Dessutom beslutade de att ta bort patientavgifterna för personer över 85 år. Stockholms läns landsting fick därmed närmare 800 miljoner kronor i minskade intäkter. Alliansen fick lägga fram ett nytt förslag till minskade kostnader för att kompensera bortfallet.

– Ett minoritetsstyre ställs alltid inför risken att förlora budgetomröstningarna, men oavsett vilket budgetförslag som antas ska det uppfylla åtminstone de mest grundläggande budgetprinciperna för en ekonomi i balans. Jag föreslår en ”Lex SL” för att undvika olyckliga konsekvenser av populism, säger Karl Henriksson.

 

Läs mer på Karl Henrikssons blogg: Lex SL: Kommunallagen behöver ändras >>

 

För mer information:
Simon Olsson
Pressekreterare
070-737 4321


Ansvarslös opposition tvingar fram besparingar på kollektivtrafik och sjukvård

Alliansen i Stockholms läns landsting
Pressmeddelande
2015-06-16

De rödgröna har med stöd av Sverigedemokraterna röstat ned en viktig del av landstingsbudgeten. Utan höjningen av priset på SL:s 30-dagarskort uppstår ett ekonomiskt hål som måste hanteras vilket får konsekvenser för resenärerna i kollektivtrafiken och även patienter och personal i sjukvården i Stockholms län.

– Dagens uppvisning att bryta ut och fälla en viktig del av Alliansens budget visar att oppositionen tillsammans med Sverigedemokraterna inte vill ta ansvar för Stockholm. Att ta ansvar är inte att bara komma med glädjebesked utan att ta noga avvägda beslut. Deras handlande må plocka populistiska poäng men är rent av Stockholmsfientlig och slår hårt mot våra barn och äldre, säger Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd.

– Alliansen presenterade idag sin tionde budget i balans med långsiktigt ansvarstagande för hela Stockholms län. När de rödgröna nu gör gemensam sak med Sverigedemokraterna genom att populistiskt och ansvarslöst säga nej till 700 miljoner mer till kollektivtrafiken vänder de Stockholmsregionen ryggen. Det kommer påverka såväl hälso- och sjukvårdsverksamheter som landstingets finansiella säkerhetsmarginaler mycket negativt och drabbar såväl patienter som resenärer hela Stockholms län på ett väldigt beklagligt sätt, säger Torbjörn Rosdahl (M), finanslandstingsråd.

– Socialdemokraternas och den övriga oppositionens agerande är både cyniskt och ansvarslöst. Genom att rycka undan 700 miljoner av kollektivtrafikens finansiering drabbas först och främst de många stockholmare som reser med SL – men oppositionens ansvarslöshet kommer tyvärr även att få konsekvenser för hälso- och sjukvården. Patienter och vårdpersonal får det tuffare nästa år på grund av det ansvarslösa beslut de rödgröna i dag har fattat med öppna ögon och med hjälp av Sverigedemokraterna, säger Anna Starbrink (FP), hälso- och sjukvårdslandstingsråd.

– Jag blir bestört av oppositionen, med socialdemokraterna i fronten, och dess agerande. Det är aldrig lätt att höja SL-taxan, men nödvändigt för att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta att växa hållbart. Beslutet som togs idag riskerar tyvärr leda till konsekvenser för miljön, tillväxten och kommunernas bostadsbyggande, säger Gustav Hemming (C), miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd.

 

Så täcks hålet i landstingets budget:
För att få en laglig budget i balans föreslogs landstingsfullmäktige besluta att ändra ramarna för nämnderna enligt följande:
• Att tillskjuta 401 mkr i landstingsbidrag till trafiknämnden
• Att uppdra till trafiknämnden att inarbeta besparingar på 299 mkr i slutlig budget som en följd av utebliven taxehöjning så att en ekonomi i balans uppnås
• Att höja resultatkravet för Landstingsfastigheter Stockholm från 234,9 mkr till 334,9 mkr
• Att höja resultatkravet för Stockholms läns sjukvårdsområde från 75,3 mkr till 100 mkr
• Att minska landstingsbidraget till Hälso- och sjukvårdsnämnden med 64 mkr
• Att öka finansnettot med 97 mkr
Årets resultat efter gjorda åtgärder uppgår till +1,7 mkr.

 

För mer information:
Simon Olsson
Pressekreterare (KD)
simon.olsson@kristdemokraterna.se

 

 


tai iwin