Barnen har flyttat in på Nya Karolinska

I söndags flyttade Astrid Lindgrens barnsjukhus in på Nya Karolinska Solna, och samma dag stängde barnakuten för att flytta över till det nybyggda sjukhuset.

– Det här har varit en historisk flytt av de mest sjuka barnen i Stockholm. Jag är jätteglad över att allt har gått bra. Det har varit en fantastisk insats av alla medarbetare som varit med vid vård, transport och planering, säger barn- och äldrelandstingsrådet Ella Bohlin (KD).

Totalt flyttades 49 patienter.

– Syftet med det nya sjukhuset är att kunna rädda fler av de allra svåraste fallen och utveckla svensk hälso- och sjukvård. Ett exempel är neonatalvården, vården av tidigt födda barn, som får ett högspecialiserat uppdrag. Det handlar om Stockholms läns minsta och mest sköra patienter, säger Ella Bohlin.

Måndagen var den första heldagen för barnsjukvården på NKS. Ella Bohlin besökte neonatalvården för att prata med föräldrar, personal och ledning. Här berättar hon om besöket:

 

Läs mer: Dagens Nyheter – Ballonger och clowner förgyllde barnens flytt till NKS >>

Ella Bohlin (KD) och temachefen Boubou Hallberg på neonatalvårdsavdelningen på Nya Karolinska Solna.

Ella Bohlin (KD) och temachefen Boubou Hallberg på neonatalvårdsavdelningen på Nya Karolinska Solna.


Rekordköer för mammografi ska försvinna

Karolinska Universitetssjukhuset ska fördubbla sin kapacitet för mammografi på grund av de långa köerna med 17 000 kvinnor som väntar på sin hälsokontroll. Från och med på lördag den 15 oktober kommer sjukhuset att kalla 3 000 kvinnor per vecka till mammografiscreening.

Ella Bohlin (KD)– Stockholms läns kvinnor ska självklart få mammografiundersökningar i tid. Jag är glad att Karolinska Universitetssjukhuset har lyssnat på oss och hittat en lösning för att få bort köerna så att den nya organisationen kan fungera som vi har tänkt. Jag har stor tilltro till att de utökade öppettiderna och avtalet med Sophiahemmet kommer att lösa situationen, säger Ella Bohlin (KD), landstingsråd med ansvar för cancervården.

För en tid framöver kommer Karolinska också att erbjuda tider på kvällar och helger. Den nuvarande kön uppskattas vara hanterad till slutet av januari. Det är Bröstcentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset som bedriver hälsokontrollerna, som sedan utförs antingen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna eller på Aleris Röntgen på Sophiahemmet i Stockholm.

 

Läs mer: Inte okej att 17 000 kvinnor väntar på mammografi >>


Stor satsning på vården av barn med cancer

Vården av barn med cancer förstärks vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, vilket var ett viktigt vallöfte från Kristdemokraterna. Med 32 miljoner kronor mer ska antalet vårdplatser öka med 57 procent och vården ske mer integrerat.

Läs mer


Viktigt förändra organisationen för att ge bättre vård mot cancer

Ytterligare två sjukhus ska få bedriva icke-kirurgisk cancervård i Stockholm. Syftet är bland annat att lösa de problem som finns i dag. Det finns ett starkt stöd för att genomföra förändringen så att vården får en tydligare organisation med förbättrat patientperspektiv och effektivitet.

Kristdemokraternas landstingsråd Ella Bohlin som har ansvar för cancervården kommenterar förändringen i Svenska Dagbladet i dag:

ellahead 2– Min bild är att många är positiva, inte minst när det gäller den patientnära forskningen. Däremot har vi haft problem på Radiumhemmet med många chefsbyten, IVO-anmälningar, väntetider och budgetunderskott.

Radiumhemmet på Karolinska Universitetssjukhuset är i dag det enda sjukhus som bedriver icke-kirurgisk onkologi. Det sättet att organisera cancervården möter inte de mål som landstinget har satt upp. Det förslag som landstingsstyrelsen tar upp nästa vecka går därför ut på att förstärka cancervården genom att bedriva den på tre sjukhus: Karolinska, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus.

Omorganisationen har ett brett politiskt stöd. Beslutet i hälso- och sjukvårdsnämnden i våras var blocköverskridande. Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland, ansvariga på Södersjukhuset respektive S:t Görans sjukhus, personal och patienter välkomnar också förändringen.

Vid sidan av detta kan fyra andra fördelar med den nya organisationen nämnas:

1. Patientperspektivet
Vårdgivarna får nu ett tydligt ansvar och patienterna kommer att ha en klar bild av vilket sjukhus som har ansvaret för deras vård. När personalen tillhör samma organisation blir överlämningar lättare. Det blir lättare att ha ett samlat ansvar för patientens väg genom vården.

2. Personalperspektivet
Chefer kommer att kunna ha bättre närvaro och kontakt med sin personal, vilket gör styrningen tydligare. Personalen får lättare att anpassa sig till den kultur som kan finnas på det aktuella sjukhuset. Det blir också möjligt att välja bland olika arbetsgivare inom cancervården i Stockholm. Beslutsvägarna blir kortare och verksamheten blir mer sammanhållen.

3. Forskningsperspektivet
I dag finns tendenser till en vetenskaplig monokultur, där forskningsprojekt i mångt och mycket liknar varandra samtidigt som vissa områden inte har någon forskning. Patienter som vårdas på Södersjukhuset har ofta varit tvungna att byta klinik för att kunna delta i studier eftersom dessa genomförs på Karolinska. Södersjukhuset, som 2016 blir ett av Europas största bröstcancercentrum, kan med den nya organisationen bedriva oberoende forskning. Fler patienter kan erbjudas att delta i kliniska forsknings- och utvecklingsprojekt under hela vårdprocessen. Karolinska Institutet kommer även i fortsättningen att ha en viktig samordnande roll, men pluralism och mångfacetterad kultur inom cancerforskningen underlättas.

4. Logistik och organisation
När cancervården tillhör samma organisation som driver övrig verksamhet och service på sjukhuset (apotek, transport, IT, brandskydd, förråd, tvätt med mera) underlättar det verksamheten. Arbetet underlättas också på de tre nya bröstcancercentra som nu byggs upp på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset.

Tvärtemot uppgifterna i Svenska Dagbladet har omorganiseringen ingenting att göra med kostnader för lokaler på Nya Karolinska Solna. Förstärkningen är ett viktigt steg i den regionala cancerplanen och sker i linje med modellen för nätverkssjukvård som ligger till grund för Framtidens hälso- och sjukvård.

 

Läs mer:
Förstärkt cancervård med tre onkologiska kliniker – Stockholms läns landstings webbplats >>

 

 


Nya Karolinska byggs enligt plan och beräknad kostnad

Just nu färdigställs Nya Karolinska Solna. Det är ett sjukhus som kommer att ge vård i världsklass till kommande generationer. Hittills har byggandet gått helt enligt plan. Till skillnad från andra sjukhusprojekt kommer det inte att bli dyrare än planerat. Nya Karolinska kommer att göra vården i Stockholm mer högkvalitativ, miljövänlig och patentsäker.

Den som minns hur det gick när regeringen frös bygget av Förbifart Stockholm borde bli orolig när Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting nu har öppnat upp för att häva avtalet mellan landstinget och Skanska avseende bygget av Nya Karolinska Solna. Så skriver Alliansen en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag.

Ella Bohlin (KD)– Det är högsta graden av populism att strunta i fakta och försöka häva avtalet. Om mindre än ett år är det flyttdag för barnsjukvården, som med Nya Karolinska kommer att få ett ännu större samarbete med forskningen så att vi kan bota ännu fler sjukdomar, säger Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd.

– Att häva avtalet med Skanska vore både huvudlöst och direkt oansvarigt. Det är Stockholmarna som kommer tvingas betala notan om vi måste frysa bygget av Nya Karolinska för att Socialdemokraterna vill plocka billiga politiska poäng. Nu är sjukhuset snart färdigbyggt, och vi fortsätter det omfattande arbete som redan pågått i månader för att kostnadseffektivisera inom ramarna för avtalet, säger finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M).

– Nya Karolinska blir ett av världens mest moderna och avancerade universitetssjukhus. Det behövs för vården för de svårast sjuka. Det behövs också för världsledande forskning, för att kunna bota och lindra fler sjukdomar, och för att Sverige och Stockholm ska kunna konkurrera i framtiden som ledande i life science, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L).

– Det är inte bara som ett sjukhus med högspecialiserad vård som NKS kommer att utmärka sig, utan det kommer även att byggas och drivas med minst möjliga miljöpåverkan. NKS utformas för att uppnå högsta klass i ”Miljöbyggnad”, ett svenskt system för att klassa byggnaders totala miljöprestanda. Tack vare ett prioriterat miljötänk kan NKS nästan halvera sin energianvändning mot dagens sjukhus, säger Gustav Hemming, miljölandstingsråd och gruppledare (C).

 

Läs mer: 

Avtal, tidsplan och kostnader för NKS >>

Kostnader för NKS >>

Alliansen har beslutat om en extern utvärdering av projektet >>

NKS – en del av framtidens hälso- och sjukvård >>

Skanska bemöter sakfel i Svenska Dagbladets artiklar om NKS >>

Stockholmarna kan vara stolta över Nya Karolinska – Alliansen på SvD Debatt 25 juni >>


Ella Bohlin: Därför vill jag att sjuksköterskor kommer tillbaka

Häromdagen vädjade jag i en intervju i Svenska Dagbladet till sjuksköterskor att komma tillbaka till vården eftersom den är en framtidsbransch. Jag och mina kollegor i landstingspolitiken tänker agera kraftfullt för att arbetsmiljön ska bli bättre och bristen på personal lösas.

Barnakuten i Huddinge stänger nattetid som en del av Karolinska Universitetssjukhusets arbete med att hantera personalbristen. De mest akuta fallen tas fortfarande emot i Huddinge men andra hänvisas under vissa timmar på dygnet till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Det här är inte bra. Vården har länge haft bristyrken men i dag är situationen värre än tidigare. Ett stort antal har slutat arbeta inom vården och gått till andra branscher, arbetar utomlands eller har gått i pension. Andra har gått ner i tid för att de inte orkar. Jag möter många medarbetare inom vården som vittnar om arbetsvillkor och arbetsmiljö som skulle vara otänkbar i andra branscher.

Min vädjan till vårdpersonal att komma tillbaka är ett rop på hjälp i en svår situation som jag, Kristdemokraterna och Alliansen kommer att fokusera arbeta för att lösa. Det handlar om att se över lönenivåerna, förbättra arbetsmiljön och effektivisera processerna med att godkänna utländsk vårdpersonal. Vi kommer att fortsätta sätta patienterna i fokus, men vi vet att vi måste lösa situationen med för hög stress och för låg bemanning för att vården ska bli så bra som möjligt.

Samtidigt vill jag vara öppen och ärlig med att arbetet för en ansvarsfull ekonomi måste få fortsätta samt att lönen sätts av fria parter på arbetsmarknaden. Problemet med Karolinska Universitetssjukhuset har varit att kostnaderna för vården har ökat betydligt snabbare än den vård som har getts. Det är en ohållbar utveckling på lång sikt. Vi måste kunna ha en god ekonomisk hushållning samtidigt som patienterna får bästa möjliga vård och personalen har goda arbetsvillkor.

Att vädja till sjuksköterskor att komma tillbaka är inte att skjuta ifrån mig ansvaret. Jag har engagerat mig i sjukvårdspolitiken för att vården ska ha tillräckliga resurser med god bemanning och vård i världsklass för alla invånare i Stockholms län. Det är inget jag kommer att klara av ensam, men jag ser ett stort engagemang hos mina Allianskollegor. Det finns hopp för hälso- och sjukvården i Stockholm.

Ella Bohlin (KD)
Barn- och äldrelandstingsråd

 

Några av de åtgärder Alliansen i Stockholms läns landsting i dag gör för att förbättra personalsituationen:
* Tar fram en kompetensförsörjningsstrategi
* Finansierar specialistutbildning för sjuksköterskor inom till exempel barn, operation och intensivvård
* Köper andra uppdragsutbildningar för sjuksköterskor vid Karolinska Institutet
* Satsar på särskilda lönepotter för bland annat barnmorskor med 1 500 kronor i månaden


Så ska situationen på akutmottagningen på Karolinska bli bättre

Karolinska Universitetssjukhuset har en ansträngd situation på sina akutmottagningar. Så här jobbar landstinget för att förhindra ett förvärrat läge där patientsäkerheten hotas.

Huvudproblemet är att den brist på tillgängliga vårdplatser som uppstod under sommaren inte har förbättrats. Till skillnad från vissa medieuppgifter har läget alltså inte blivit mycket värre de senaste veckorna. Ändå måste patienter stanna på akutmottagningen oacceptabelt lång tid i stället för att få komma vidare till andra vårdavdelningar. Personalen har gjort stora insatser under en mycket pressad situation.

Det finns inga indikationer på att patientsäkerheten skulle vara hotad. Sjukhuset behöver dock öppna fler vårdplatser inom en snar framtid. Därför införs åtgärder för att lösa situationen så snart som möjligt. Bland annat finns planer på att låta överläkare från alla avdelningar på sjukhuset tillfälligt släppa vissa av sina ordinarie arbetsuppgifter för att kunna förstärka akutmottagningarna. Under de närmaste dagarna kommer flera beslut fattas för att kunna förbättra situationen.

Orsaken till att vårdplatser inte har kunnat öppnas är att det finns för lite personal. Här arbetar Stockholms läns landsting på flera sätt för att förbättra bemanningssituationen:
– Samordna ledningar och verksamhetschefer för att långsiktigt skapa god arbetsmiljö med bra scheman för medarbetarna.
– Öka de interprofessionella inslagen.
– Låta läkare och sjuksköterskor träffa patienter och andra yrkeskategorier ta hand om administration, städning och bespisning.
– Åtgärder för att kunna rekrytera ordinarie personal, exempelvis genom att utbilda fler, göra lönesatsningar och snabbare utvärdera nyanlända invandrares yrkeskompetens.

I den stora förändring som hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting genomgår ingår att allt mer vård ska bedrivas av vårdgivare utanför akutsjukhusen så att Karolinska Universitetssjukhuset och andra akutsjukhus i stället ska fokusera på de patienter som verkligen behöver akutsjukhusets alla resurser. Andelen patienter som vänder sig till akutmottagningen ska minska. Akut sjuka patienter som inte behöver akutsjukhusens resurser ska därför i större utsträckning få komma till en husläkarmottagning, närakut eller jourläkarbil.

Som ett led i den här förändring beslutade Alliansen nu i september att förändra närakuternas uppdrag. Senare under hösten planerar landstinget att fastställa avtal med sjukhusen som handlar om att ställa om sina verksamheter så att de bättre motsvarar planen för framtidens hälso- och sjukvård. Dessutom har alliansen tagit intiativ till en stor kompetensförsörjningsstrategi som just nu arbetas fram.


Alliansen beslutade om extern granskning av Nya Karolinska Solna

PRESSMEDDELANDE
Alliansen i Stockholms läns landsting
den 1 september 2015

I dag tisdag tog landstingsstyrelsen beslut om att genomföra en extern utvärdering av NKS-projektet. Detta är ett sätt att skapa ytterligare perspektiv på projektet vad gäller parternas åtaganden enligt OPS-avtalet samt kostnadskontrollen för att på ett ansvarsfullt sätt vända på alla stenar och inhämta så mycket information som möjligt om hela processen.

Ella Bohlin (KD)– Ett så stort projekt som Nya Karolinska motiverar att vi löpande utvärderar och diskuterar hur vi bäst investerar för framtidens hälso- och sjukvård. Sjukhuset har över tid justerats och kompletterats med syftet att stockholmarna ska få ett högteknologiskt universitetssjukhus i världsklass, men det är också viktigt att våra gemensamma resurser används på mest effektiva sätt, säger Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd.

– Jag tycker det är viktigt att addera ytterligare en grundlig utvärdering utöver den revision som redan görs av landstingets revisorer för att vara så transparanta som möjligt. Men det ska inte hastas fram som Socialdemokraterna har velat utan göras på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Som ytterligare ett led i detta bjöd jag också i förra veckan in alla partiernas gruppledare till ett besök på NKS så vi kunde diskutera hela NKS-projektet gemensamt, säger Torbjörn Rosdahl (M), finanslandstingsråd.

– Nya Karolinska är ett av Sveriges absolut största byggprojekt, och samtidigt den största och enskilt viktigaste strategiska investeringen i framtidens hälso- och sjukvård. Det ska bli vårt världsledande universitetssjukhus. Självklart är ett sådant projekt både viktigt och intressant att granska för lärdomar ur olika perspektiv, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (FP).

– Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset är av stor betydelse för Stockholmsregionens tillväxt och vi har en väldigt hög ambitionsnivå i NKS-projektet. Vi ska komma ihåg att det är svårt att säkerställa att man får rätt pris i upphandlingar, dessutom är de höga byggkostnaderna i Sverige generellt ett problem för regionens tillväxt. Därför är det viktigt att prestigelöst granska och lära. Jag känner mig säker att NKS i eftervärldens ögon kommer att ses som en viktig investering för Stockholmsregionen, säger Gustav Hemming (C), regionplaneringslandstingsråd.

 

För mer information:
Roksana Parsan
pressekreterare (KD)
070-737 45 16


Därför kan stockholmarna vara stolta över Nya Karolinska

Den senaste tiden har Nya Karolinska Solna blivit föremål för olika uppgifter i medierna. I dag skriver Ella Bohlin (KD) och de andra gruppledarna i Alliansen i Stockholms läns landsting i Svenska Dagbladet om utformningen, kostnaderna, uppdraget och varför stockholmarna kan vara stolta över sitt toppmoderna sjukhus.

Så här skriver Alliansen i debattartikeln:

I Solna byggs ett av världens främsta universitetssjukhus, för världsledande forskning och högspecialiserad sjukvård i världsklass. Sveriges största och viktigaste offentliga investering är något som vi är mycket stolta över. Givetvis ska Nya Karolinska Solna (NKS) också granskas men det är olyckligt att det finns en del missförstånd, som förts fram bland annat i denna tidning.

Att bygga, utrusta och driva NKS kostar mycket pengar. Denna stora investering är ett med­vetet val som samtliga partier i landstingsfullmäktige gemen­samt har beslutat om.

NKS byggs för att vara både dagens och fram­tidens sjukhus – med stor flexibilitet i att ändra loka­lerna och sjukvården. Det byggs för att bli världens miljövänligaste sjukhus – både under byggnationen och den framtida driften. Och det byggs för att möjliggöra en modern, patientcentrerad sjukvård för de svårast sjuka. Att våga satsa på ett sjukhus som blir ledande på flera områden kommer att löna sig, och på lång sikt kommer NKS att öka effek­tiviseringen, miljöarbetet och patientsäkerheten inom vården i Stockholmsregionen.

Viktigt att poängtera är att NKS inte kommer att bli dyrare än planerat. OPS-avtalet som samtliga leda­möter i fullmäktige röstade igenom i juni 2010 följs. Det har tydligt framgått att tilläggsavtal kommer att tecknas bland annat för sjukhusapotek, laborato­rium och medicinsk och teknisk utrustning. Annars hade alla dessa funktioner varit omoderna redan när sjuk­huset invigs. Tilläggsavtal avser också fler byggnader, bland annat 80 fler vårdplatser och en upp­rustning av Astrid Lindgrens barnsjukhus. Den ursprung­liga byggkostnaden, 14,5 miljarder, gäller alltjämt för den byggnation som avsågs. Upphandlingen och avtalet bakom bygget kan och bör utvärderas, men det är samtidigt viktigt att skilja på detta och de beställningar av ytterligare byggnader och teknisk utrustning som har gjorts utanför det ursprung­liga avtalet. Investeringar som innebär utökade möjligheter att bedriva vård och naturligtvis har beslutats i öppenhet. OPS-avtalet ger oss en säker­het i kostnaden både för att bygga sjukhuset, och sedan driva det fram till 2040.

NKS kommer att få något färre vårdplatser än dagens Karolinska Solna. Det har också varit avsikten från början med det högspecialiserade upp­draget, för de allra svårast och mest akut sjuka. Här ska människor som är svårt sjuka i cancer eller som flugits in med ambulanshelikopter efter allvarliga trafikolyckor få den hjälp de behöver för att över­leva.

NKS innehåller bara enkelrum. Det är den lösning som är säkrast för patienterna och bäst skyddar deras integritet. Enkelrum minskar riskerna för smittspridning – som i dag är en av de vanligaste vårdskadorna i landet – samt bidrar till en bättre arbetsmiljö för personalen. Att minska smittrisken är också bra ur en ekonomisk synvinkel, eftersom det leder till snabbare tillfrisknande för patienterna och färre vårdtillfällen som inte behövs. Det är särskilt angeläget i en tid när livsfarlig antibiotika­resistens breder ut sig runt om i världen.

Vårdplatserna i Stockholms län kommer inte att bli färre. Stora investeringar görs på våra akutsjukhus som Danderyd och Södersjukhuset, och på mindre sjukhus som Sollentuna, Dalens och Sabbatsbergs sjukhus. Det gör att vi, till 2018, kommer att ha fler vårdplatser i länet än vad vi har haft tidigare. Med nya, säkra och effektiva behandlings­metoder kan patienter som behöver en gråstarrs­operation eller höftledskirurgi få vård utanför de stora sjukhusen och ofta gå hem samma dag eller inom några dagar. De flesta nya vårdplatserna är till för våra äldre i geriatriken.

NKS upphandlades inte utan konkurrens, utan enligt lagen om offentlig upphandling. Ett enigt landstingsfullmäktige beslutade om att ge upp­draget till Skanska, som har såväl mångårig som internationell erfarenhet av att bygga sjukhus. ­Budet vi fick av Skanska motsvarade de högt ställda kriterier vi har för NKS.

Jämförelser med andra sjukhusbyggen ska givetvis göras. De sjukhus i Hamburg som uppmärksammats är intressanta med sina låga byggkostnader – men har helt andra uppdrag och är betydligt ­mindre än NKS. Bara NKS tekniska utrustning kostar betydligt mer än ett av Hamburg-sjukhusen. Det finns först och främst relevanta frågor att ställa kring byggkostnaderna i Sverige som i sig är ett stort problem för hela Stockholmsregionen och vi efterlyser fler initiativ från regering och riksdag för att stärka konkurrens och sänka byggpriser. Men vi vill också se på fler jämförelseobjekt för att få en god grund att utvärdera NKS-projektet. Förutom det så ska vi också utvärdera och göra en oberoende revision av hela byggprojektet. Jämförelser med världens lyxigaste hotell och höghus, som före­kommit, är dock knappast seriösa – särskilt inte om de byggs av lågavlönade gästarbetare med usla villkor. NKS är inget lyxhotell utan något ännu mer påkostat – för att rädda liv.

Vi diskuterar gärna NKS, som också kommer att bli föremål för en oberoende extern utvärdering. Vi ställer oss oförstående till att vi inte skulle vara tillgängliga för frågor från medier och medborgare. Bara under det senaste halvåret har vi tillsammans berättat om NKS i olika medier vid minst ett 20-tal tillfällen. Slutligen vill vi även framföra vår oro ­inför att diskussionerna kring NKS hittills ofta har handlat om byggnader och betong – och inte om att bana väg för en modern vård som både räddar liv och är effektivare. Det är för stockholmarnas skull som vi ser till att sjukvården i länet byggs ut. Totalt investerar vi 42 miljarder, och det är det värt, för varenda stockholmare förtjänar att få rätt vård i tid.

TORBJÖRN ROSDAHL (M)
finanslandstingsråd

ANNA STARBRINK (FP)
hälso- och sjukvårdslandstingsråd

ELLA BOHLIN (KD)
barn- och äldrelandstingsråd

GUSTAV HEMMING (C)
miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd


tai iwin