Statlig sjukvård en fråga om politiskt mod

Reflexioner
2013:18

Staten eller regioner? En fråga om politiskt mod!

I en sammanställning av riksdagspartiernas hållning till ett förstatligande av sjukvårdens finansiering i veckans utgåva av Dagens Medicin finner jag de tämligen traditionella svaren.

Moderaterna vill inte fokusera på organisation och säger än en gång att det är viktigt att en förändring kommer ur ett underifrånperspektiv. Centerpartiet anser att strukturomvandlingar avskräcker. Både Moderaterna och Centern anser att det inte är staten som ska svara för omorganisationen. Socialdemokraterna aviserar initiativbefrielse i frågan. De vill inte väcka frågan nu eller om de vinner valet nästa år. Folkpartiet vill ha mer statligt inflytande, och anser att regionfrågan är död. Miljöpartiet vill ha beslut om sjukvården nära patienterna.

Kristdemokraternas ledare Göran Hägglunds utspel sammanfattas med antingen ökat statligt inflytande eller färre regioner. Vänsterpartiet förefaller vara för större regioner än dagens landsting. Sverigedemokraterna vet inte.

Hälso- och sjukvården behöver en organisation som stärker och utvecklar i stället för nuvarande ordning med 21 landsting och regioner som försvagar och avvecklar.

Den norska modellen borde studeras närmare, inte då i första hand för att finna en lösning med statlig finansiering, som Norge hade även innan den nuvarande ordningen med fyra vårdföretag/-regioner. Erfarenheterna har till stor del varit gagneliga för patienterna och det är ju det vi vill.

Vården i Norge är till exempel mer jämlik än den vi erbjuder i Sverige. Att Norge i de reformsteg som man tagit de senaste tio-tolv åren också medfört förhållandevis stora resurstillskott är viktigt att notera.

Det moderata kravet på underifrånperspektiv är manifest. Kan det bli tydligare för patienterna och deras närstående att det är allra närmast vården, i mötet mellan patient och läkekonst, som reformbehovet är uppenbart? Vidsynthet, framsynthet i kombination med politiskt mod är vad som behövs på alla nivåer.

Om inte mina politikerkollegor i de 18 landsting som har mindre än en halv miljon invånare (14 av dem har färre än 300 000 invånare, som framgår av sammanställningen nedan) har eller skaffar sig en politisk vilja att reformera till gagn för förbättrade förutsättningar att möta framtidens behov av en säker och jämlik vård, då återstår en enbart en statligt finansierad hälso- och sjukvård med Norges modell. Det skulle ta många år att nå dit. Vilka patienter har tid att vänta på det?

Min övertygelse är att det skulle kunna gå relativt snabbt, inom en mandatperiod, att genomföra en regionreform med helst fyra-fem, men högst sex regioner med bibehållen beskattningsrätt och ett statligt ansvar för någon form av skatteutjämning, som troligen skulle kunna begränsas till den norra sjukvårdsregionen.

Vi har sex sjukvårdsregioner sedan lång tid och det kan vara en utgångspunkt. Patienterna skulle bli de stora vinnarna. Demokratin skulle tjäna på det, vårdens yrken skulle gynnas av det och förutsättningarna för forskning, utveckling och utbildning skulle kunna förbättras avsevärt.

 

”Vital kommunal demokrati” – ett riksdagsbeslut

Så har det utredningsbetänkande som blev resultatet av den parlamentariska utredning som jag hade förmånen att få leda, efter proposition, lagrådsremiss och utskottsbetänkande debatterats och beslutats av riksdagen. Och riksdagsbeslutet följer i allt väsentligt utredningsförslagen. Trevligt, tycker jag och ser fram emot nya uppdrag, till exempel mitt förslag om en reformerad Ädel-reform, ”Ädel 2.0”.

Stig Nyman (KD)Stig Nyman (KD)
Forsknings- och äldrelandstingsråd

 

 

 

Ett tänkvärt citat:

”Det skulle innebära en genomgripande politisk reform om det sunda förnuftet kunde breda ut sig lika snabbt som enfalden.”

Sir Winston Churchill


I dag får SL en ny taxa och tar bort zonerna

Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet i Stockholms läns landsting tecknade i våras en överenskommelse om kol

Läs mer

Ökat stöd till barn med autismspektrumdiagnos

Under 2017 bygger Stockholms läns landsting ut stödet från habiliteringen så att alla barn och unga till och med 18 år med autismspektrumdiagnos,

Läs mer

Landstingets nya krav: Mer delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Den 1 januari ska alla som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting ha ett normkritiskt förhållningssätt. Det är en del av landstingets n

Läs mer

”Skicka ut kallelse om att ge blod”

Blodcentralen i Stockholm berättar att det behövs mer blod inför jul- och nyårshelgerna. Kristdemokraterna vill göra påfyllningen av blodlagren

Läs mer

Ny tidsplan för vårdval geriatrik

Det nya vårdvalet för geriatriken i Stockholms läns landsting kommer inte att starta i januari 2018 som planerat. Orsaken är bland annat att lands

Läs mer

Flygande bilar eller höghastighetståg? Podcast tar en titt in i framtiden

Hur transporterar vi oss i framtiden? Och vilken film skildrar bäst framtidens trafik? I det fjärde avsnittet av podcasten Trafik-Kalle tar Karl Hen

Läs mer

Ansträngt vid Danderyds sjukhus förlossningsvård

Förlossningsvården vid Danderyds sjukhus har ett stort tryck på sig, med en stor ansträngning för personalen. Barn- och äldrelandstingsrådet El

Läs mer

Barnen har flyttat in på Nya Karolinska

I söndags flyttade Astrid Lindgrens barnsjukhus in på Nya Karolinska Solna, och samma dag stängde barnakuten för att flytta över till det nybyggd

Läs mer

Inga barn har blivit hänvisade utomlands vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i år

Med anledning av Sveriges Radios inslag om barnintensivvården i Sverige vill Kristdemokraterna i Stockholms läns landsting tydliggöra och nå ut

Läs mer

Bilen vs kollektivtrafiken i podcasten Trafik-Kalle

När det har varit snökaos ställs frågan på sin spets om fördelarna med bilen och kollektivtrafiken. Podcasten Trafik-Kalle fokuserar på kostnad

Läs mer

tai iwin